Pratade lite med Ys och hennes underbara morsa nu innan de skulle lägga sig. Nikki skulle visst dra till Kreta imorgon så ner i säng var det bara med benen. Hah, vilken skön liten familj.

Men det var väldigt skönt ändå att prata lite. Det är ju trots allt två personer jag känner mig väldigt bra ihop med. Det är ju inte som jag direkt oftast lägger på något spel med resten av världen men ändå känner man sig mera som sig själv med ett visst fåtal personer. Fast jag tror jag har insett vad det är som sockret som gör toppen av det hela. Det känns som de verkligen gillar än, helt och fullt som man är.
Däri ligger verkligen det magiska ordet. För det är något iallafall inte jag känner med speciellt många. Man kan ha rätt trevligt och så men sedan så kommer något där man bara får en sådan där blick eller till och med en kommentar, nu gjorde man visst något man inte skulle ha gjort. Plötsligt är man den är killen som är väldigt skön, men..

Även fast man inte ska hålla något sådant emot någon person, alla får ju tycka vad dom vill och speciellt om en själv, men det sätter ju ändå en relation till någon i en speciell sits. Det sitter där i bakhuvudet lite och kanske måste man se över sina drag och handlingar ibland.

Det är där vi har känslan av att man verkligen hör bra ihop med någon. När man känner att den personen verkligen tror på en och inte går emot en på någon detalj. Okej jag tror säkert att Y & N säkert har något de tycker är lite knasigt med mig, men det isåfall inget som jag berörs av. Alla de bästa av mina kompisar, varav de nästan uteslutet är killar, och folk som jag känt en längre tid. Även om vi kanske hade den där känslan ifrån början så har den iallafall byggts upp till något väldigt stabilt nu. Men visst händer det att man ibland stötter på en person och bara känner av att det har klickar rätt bra, vi kommer inte ha några problem. Det var väl lite över ett år sedan jag träffade John nu men jag känner ändå ett väldigt starkt band till killen, vilket är speciellt intressant då jag ifrån första dagen jag såg honom i mitt gamla gymnasium redan började dra skämt om hans galna mix av klädstilar. Vem vet, han kanske var grymt reko redan då. Säkert. Men det var först när vi träffades som militära statister på komissionen förra sommaren som jag såg att han lixom jag bara inte brydde sig allt för mycket om vad omvärlden säger och tänker.

Jag skulle kunna dra upp varenda en av mina goda vänner men jag tror det lämpar sig bättre vid ett annat tillfälle. Men jag vill ändå påpeka att jag lärt mig mycket att kunna se vad för sorts person en människa är, eller iallafall hur vi skulle fungera emot varandra. Det är väl därför jag finner det högst frustrerande och likväl konstigt att jag så otroligt lätt ser hur bra denna underbara tjej faktiskt är, och speciellt i förhållande till mig. Och även fast hon egentligen sagt ungefär samma sak till mig så tycks hon inte fullt tro på mig då det uppenbarligen varit så kort tid.
Men nyss fick jag höra jag lätt så mogen på telefonen med Nikken och alla andra snackar om min självinsikt, och jag gillar inte att benämn mig som något som "står över" men om jag ska göra det så kan jag nog allt lägga ner det i den här. Så lyssna på mig, jag lovar jag har rätt.