Ah. Vad ska man säga.
Det var en soft födelsedag. Jag tycker faktiskt det var rätt skönt att det bara var morsan som drog in och petade till en med lite presenter. Farsan hade varit tvungen att åka till skolan då någon lärare känt sig hotad av en förälder, och syrran var ju tvungen att sova. Jag fick två dvd:er, Kagemusha och The Big Lebowski, vilket är kul då Kurosawa fortfarande är en svårslagen regissör och Lebowski är en stor favorit hos mig. Sedan var det en liten hah hm Jorden runt på 80 dagar i pappknorr-förpackning, många buljoner kostade det med andra ord. Sedan var det lite biobiljetter, pengar, en jacka och en sällsynt t-shirt med dubbeltryck av Truck Turner, vilket var väldigt coolt men ändå roligt då varken av föräldrarna visste vad Truck Turner var eller ens att det var Isaac Hayes som var den egentliga mannen på tröjan. Mormor gillade den dock inte, hemskt pangpang, fast å andra sidan så var hon på mig med mina byxor också som faktiskt bara var några lite löst suttna jeans. Likväl var det uppenbarligen knasigt långt ner vid skamlighetslinjen.

Det var väldigt kul att träffa mormor ändå och höra om det ena och det andra. Dessutom fick vi ju ännu en uppsättning av egenodlade grönsaker av hennes "goda vän" och det är ju saker som kan göra livet klart njutfyllare. Snart kommer väl min kropp börja protestera när jag ser en konsumtomat på talllriken. Sedan kom Mimi förbi, hon tjejen som jag var lite sådär lagom framåt mot över nätet. Vi har pratat en del i telefon sen den gången och jag tog med henne på en pressvisning förut. Det var väldigt trevligt iallafall, planen var att vi skulle baka vaniljbullar tillsammans. Varav jag kanske inte direkt var i mitt esse. Men det gick rätt bra ändå får jag säga. Mimi själv har imponerat på mig något väldigt. Hon är verkligen en väldigt smart, rolig och förtjustande person bakom det där vackra söta ansiktet. När jag säger smart så menar jag att det finns jag kan säga eller skämta om som hon inte förstår och oftast tar hon upp det och drar tillbaka något eget, och det är inte enligt min mening speciellt många som besitter sådana egenskaper. Lite lagom oturligt för min del är väl att det finns en pojkvän någonstans i Brasilien.
Jag har sagt till mig själv att jag ska sluta säga och se på det såhär men jag säger det nu och antagligen lär det dyka ner ifrån mitt huvud i fingrarna eller tungan.

Den killen verkar vara ett jäkla pucko. Din känslomässigt sega blockerade lilla inskränkta lika gammal som jag pice of tursamma arsle. Jävla mupp som åker iväg till något land i 3 månader av någon anledning själv och sedan ska ha en sådan speciell tjej på halstret i 12 veckor aka 84 dagar aka massans massa timmar. Okej jag vet nog ärligt talat inte hela historien, men jag vet en del saker som att det tog just runt 3 månader för killen att berätta vad han kände vilket aahh är den finste ironin jag haft det här året tror jag då jag själv arbetat mig upp ifrån att vara en rätt blyg vaksam ovågad kille till en person som kan berätta vad han känner och lita på sina känslor och instinkter. Sedan när jag väl kan utilisera skörden av det arbetet så gör jag det på en donna som sitter och håller på en person som verkar vara en förvuxen version av mig som 16 åring. Jag menar året är inte slut än men det där är en för mig svårslagen ironi av mitt liv. Ja trodde inte det fanns så pass snälla goda tålamodiga tjejer kvar, iallafall inte några som jag skulle vara intresserade av. Tji fick jag.

Väldigt konstig situation också, då jag vet att hon gillar mig och skulle verkligen kunna ja. Men sitter i någon slags spirall av tro hopp och kärlek. Jag trodde mest på det där om tron och hoppet på något man känner inom sig för själva saken men jag har insett nu att det måste ha en hel del att göra med det sista ordet. För annars verkar det rätt ologiskt. Att hänga kvar vid en sådan där snubbe dvs. Lyckosamma snubbe. Pucko.

Men vi gick ändå igenom en del sådan här saker jag och hon när vi tog en liten promenad till tunnebanan i den lite kyliga söderförortsnatten. Efter vaniljbullar, Pikmin, Gamecube och lite snack dvs. Och sedan så utbrast hon att hon inte ville åka tåg på kvällen, vilket inte var mig emot då jag redan erbjudit att hon kunde sova i mitt nystädade rum ( ni hörde rätt..). Jag insåg ju att det inte skulle betyda ett skit sådär men jag trivdes så bra med henne den dagen så jag ville gärna få så mkt tid kvar som möjligt och så fick jag. Jag letade ett bra jäkla tag efter extrasängen också, faktiskt. Vi satt uppe och snackade ett bra tag innan vi eller tja hon somnade skoskavda. Jag blev dock lite lagom förvånad när jag vaknade upp med hennes ansikte rakt brevid mig. Det var visst ljuset ifrån fönstret som spökade men i mitt ovissa huvudet så var det rätt charmigt sätt att vakna till sådär. Men det var rätt tidigt på morgonen så det var bara att försöka sova igen. Vi rörde väl runt oss lite och jag fick för mig att någon försökte få kontakt med mina fötter, men vem vet vad i insomnia så att säga.

Efter ett tag så kom det någon mening ifrån motparten och jag kände väldigt klarvaken av någon anledningen. Jag tror jag var lite irriterande om man försökte vara en söt tjej som sov, jag måste ha rabblat på en liten del för mycket och så kunde jag inte hitta en bra position att sova i. Efter ett tag så tog en hand tag i min och introducerade mig för.. en otroligt varm och mysig mage. Det var som om jag var en bebis och någon hade gett mig världens godisgodaste napp och samtidigt vaggade min vagga för den överaktiva tim förvandlades plötsligt till en knäpptyst lite kudde som bara låg där och bara halvsov. . .

Dumma puckade idiot brasilienfjant.

Handen fick umgås med både mage, rygg, armar och ansikte. Vilket var som en smak av vardaglig nirvana. När jag sedan fick ett, så det är så man får tyst på dig, flinade jag bara. Det var väl kanske en bartning (bytelsehandel för den som inte vet) då jag förstod det som om hon velat bli omhållen och känna sig som hm wanted för en mindre period nu. Likvärt var det ett momtent i tiden som fick mig att tja just glömma tiden. Men likväl så var den en smått bitter smak att höra, det är jättefint att jag kan få lite mys sådär men du ska ju ha någon som kan ge det tillbaka.

Fick iförsig lite pill i håret och annat men likväl är sanningen aldrig mer eller mindre än vad den är. Jag är chanslös. Men vi hade en väldigt rolig morgon iallafall, jag visade första halvan av en av de bästa bollywoodfilmerna jag har att tillgå, Khabi Kushi Kham vilket fick flickan att skratta något väldigt. Sedan visade jag Bits And Pieces med Pablo Fransisco och lite annat. Och tja sedan var det slut. Hej då tunnelbana, hejdå mimin..

Nu när jag sitter och skriver allt det här så kändes det extra fel att skriva det jag ska prenta ner snart. Men jag kände att jag inte kan ta hela den här grejen till spetsen längre. Det är något med den här killen, mer än jag vet iallafall. Klichen ringer i huvudet, och nej jag vet inte vad han har över mig men kanske är det bara tiden och platsen jag är besegrad på, men ja ärligt är det nog mer än så. Jag skulle kunna vara mera av en typisk kille iförsig och aldrig sluta berätta för henne vad jag tycker, tänker känner och växer inom mig i ett försök att vinna över det hela. Jag skulle kunna dra pengar och tid på att dra den övertygelsen i materiella saker och händelser. Men, på något sätt vill jag inte göra det, det är inte för att jag känner mig besegrad även om den finns där i hörnet. Men jag vill bara inte påverka personen, jag har ingen lust att försöka övertyga någon på det sättet även om det kan te sig helt naturligt. Men den sortens marknadsföring av sig själv kan jag lämna till jobbet och något pök man raggar på, dvs något eller någon man inte egentligen bryr sig om.

Vad har jag nu sagt då. Jo på en fråga som jag hade tidigare den kvällen om jag inte bara kunde vara en Brommakompis så sa jag idag att om jag så inte kan vara annat än Brommakompis så tackar jag inte nej. Jag ska inte ta upp något om hela den här vad jag vill och känner saken om den inte tas upp. Jag sväljer min heder och tar det jag får. Även om det faktiskt inte är mer än bedrövligt surt. Väldigt surt. Iallafall i mina ögon. Det är faktiskt inte som nog kanske inte så många vet en del tjejer som jag förstår är intresserad av mig på något sätt, roligt nog också har de flesta ett förhållande eller bor på annan plats, trumvirvel. Men alla dessa personer ser jag alltingen en spricka av "brister" eller något större som jag känner på mig skulle irritera mig i en eventuell framtid och tja dessutom kan jag inte säga att jag vet om jag skulle känna så mycket för den större delen av dom. Men tja kära M, du har inte visat prov på en enda bristning. Jag har länge sagt till mig själv att min bästa tid är inte nu utan har flera år på nacken nu, men likväl är den mest spännande tiden nu, på gott och ont.