Det är egentligen nästan självklart och självskriven men se då detta som en understryckelse ifrån min sida.

Dessto bättre det går för en i den här branschen, dessto mer får du emot dig.

Det är egentligen sjukt men det är så det är. Sjukt kanske är fel ord, jag antar att om jag skulle studera beteende närmare skulle jag som alltid hitta spår till våra innersta biologiska däggdjur. Likväl blir det ändå aldrig speciellt roligare ju fler gånger man möter det fula ansiktet av avundsjuka, hat osv. Vad det hela handlar om denna gång är Branschfesten som min kära vän och kollega Rickard länge planerat och fixat för. Jag är själv en person som varit med på en bra bit av resan och hjälpt till med råd, ideér och förslag. Det är väl därför det börja ta i sig då en del personer kan komma och vara så småsinta och gå till attack mot Rickard och hans evenemang. Det som har hänt var som så att det visade sig att parkteatern som vi skulle samarbeta med för att kunna hålla Branschfesten på galärparken i stockholm plötsligt visade sig ha missat att boka in det datum vi hade planerat. Så vi satte ett senare datum. Fine, det är lugnt lixom inget att oroa sig för. Men när parkteatern sedan kommer inom knappt en vecka innan premiären och säger att de har börjat få andra tankar. Varför, jo för att de börjar oroa sig för att det kanske kan bli massa fyllefolk i deras kära park. Bara för ett enkelt namn som Bransch-festen..

Världen är bra skön ibland. Det är iallafall alltså detta bakslag som gjort att visa personer har dykt upp ifrån ingestans på internet och först berättat om alltingen sitt missnöje över att det inte blivit av eller för att poängtera hur deras stackars vänninor köpt biljetter som nu är obrukbara. Sedan följer talen om att Rickard är en lögnare som inte alls har haft problem med parkteatern för de har sjävla varit så fenomenala människor och själv ringt upp parkteatern och kollat upp det. Visst skitbsmart, ring till Parkteatern, världens minsta organisation och få 100% ren fakta. Jag ska inte behöva berätta så mycket mera men anledningen varför jag känner för att lufta ur mig såhär är för att jag vi att jag läste två av de senaste inläggen i detta "lilla korståg" och verkligen fick en sådan där obekväm klump i hals och mage som fick mig att börja hosta kraftigt. Den där känslan jag får när jag inte fullt kan förstå varför folk vill andra så illa, sådan känsla som jag tidigare fått ett par gånger genom att jag är i just den här industrin. Men inte för att ta det fel jag skulle inte ångra mitt karriärsval för allt guld i världen ( så att säga ), men det hindrar mig inte ifrån att fortfarande ta illa vid av de situationer det kan sätta en i.

Likväl så är detta inget som kommer få mig att stupa. Och inte för att jag direkt har fallit men jag känner ändå för att citera "Batman Begins", Bruce, why do we fall? So that we can get back up and learn from it.