Jäkla skit, och i två helt olika bemärkelser också. Wow.Det ena innefattar ett skit som sjunger ahh vad den där flickan är så underbart härlig, det andra skit skriker ut att varför måste jag dras att jobba med manliga divor för..Jag kan inte se någon annan bättre symetri än att gå igenom det negativa först, även om det kom sist på en annars väldigt fin dag. Det jobbiga är iallafall personen som ska spela den elaka skurken i Star Wars filmen jag jobbar med nu. Jag actionansvarig och fightkoreografi för filmen, han skådespelare av ond sith. Något som han förövrigt rent skådismässigt verkar göra bra, bäst i den interna trailer som gjorts. Men vad i världen få mannen sitt självbild ifrån, försöker jag säga utan att låta alldels för tant präktig. Men likväl mitt tålamod för sådant här sträcker sig möjligen en bit över att jag inte kan kommentera en photoshopkonstlad bild på en persons filmkaraktär då jag endast har en subjektiv personlig åsikt och inte alls har gått 6 år i bild och form inriktad grundskola och sedan 3 år media, nej nej, jag är subjektiv precis som jag uppenbarligen inte kan leverera en koreografi för hans majestäts tycke. Nej det är visst inte tillräckligt samuuraj, och neej han är visst inte tillräckligt överlägsen.

Är man ett mupphuvud så missar man väl antagligen ett eller alla av följande saker. Det är en klimaxfight vi pratar om, vilket innebär att det ska vara höjde av filmens spänning och publikens bästa tid i "salongen". Då funkar det inte riktigt att de en kille göra grötkött av den andra, det säger lixom inte spänning sådär värst. Sedan så känns det lite väl jobbigt om en jedi som såvitt jag minns det ska vara toppen av galaxens finaste grädde av supermän bara skulle viftas runt av sin motståndare. Speciellt om den ska stå och endast ska leka samuraj med ett lasersvärd. Vilket skulle innebära en person som står stilla och bara drar ut sitt vapen i 1-3 hugg och sedan vet med sig att ha förintat sin motståndare.Det är otroligt. Jag kan spendera mer av min tid att sönderskriva en annan person och ja man än den där pappskallen i brasilien. Fantastiskt. Jag är väl mest flunkad ut av det här hela för att jag nu ska ta en bit av min helg för att lyssna på en persons "expertis" angående samurajheten i "min" fight. Ifrån personen som redan ger oss tillräckligt med krångel genom att bo i Kalmar och endast bokat in sig på vissa dagar i månaderna. Enough!

Kvinnor, kvinnor låt oss tänka på, kvinnor. Eller tja iallafall en. Det är nästan läskigt hur pass överraskad och imponerad man bara stigande fortsätter att bli av en person. Vilket ger en blandad känsla av ett gott leende med en inbordes sumobrottare som gråter över situationens positionella läge. Det är som man skulle vara ett litet barn i en godisaffär och så börjar man stirra lite på den där pralinen. Varav en äldre kvinna med alldeles för blekt leende helt plötsligt dyker upp 5 meter över en själv, ja nog ser jag allt att min lilla herre tittar på våran nya pralinsort, utsökt choklad om jag får säga det själv. Du gillar väl chocklad? Jajovars nickar pojken. Jaah jag kunde nog tänka det, men visste du att det innehåller även har en karamell inuti sig, och till samma pris. Nej men är det sant sa pojkens ögon som utvidgades lite ytterligare medans salivet började skvalpa runt i hemlighet. Ah och sedan ja se vad har vi här, neeh men är det inte extra socker och strössel på våran nya lilla bruna vän. ahhh... jo visst är det det. Och tänkas sig allt till samma pris, är det inte fantastiskt kära pojke. Fast. Nu när jag tänker efter så är ju hela asken och vårat sortiment redan uppköpt av en pojke som är på genomresa i ja vad var, någon djungels någonstans ah Brasiiilien, ja men när han vill tillbaka så måste han ju ha sitt favoritgodis och vifftar kära pappa med sedlarna så kan ju inte vi annat än vara till lags.Men skulle det inte var fint med lite sega hårda godisbitar som försöker se ut som något du ser varje dag som t.ex. en elefant eller en F1-bil. NEEEEEHJJJ fittkärring skulle pojken sagt om han inte redan börjat trösta sig med sin smutsiga tumme.

Frågan är hur länge eller om jag någonsin kommer snaska på min tumme. Ibland känns det som jag bara har blivit en skön polare men sedan känns det också som att det är lite hintar eller iallafall att det finns en chans eller öppning att jag kan göra och säga rätt saker och så har jag helt plötsligt något, kanske rent av så att hon vill det. Som att på mitt väldigt "otolkbara" skämt om att jag efter att jag köpt mig ett busskort får sats förmögenheten på att köpa en förlovningsring som hon nog ändå bara skulle svälj för att det var kul, varav svaret var att det blir svårt att förlova eller gifta sig om man är brommakompisar och sagt på ett väldigt snällt seriöst sätt. Mitt huvud = inte mitt förslag..Det är sånt som får mig att känna ett slags, gör något då, jag åker snart tralala. Men om det nu är så så göra det kanske bara min lilla plan lättare. Allt snack ifrån henne om att jag verkar romantiskt känns som en liten utmaning så jag kan nog inte annat att göra än att lägga allt krut på ett och samma moment. Något som jag insåg att jag aldrig gjort förut, dvs komma på något som ska anses kreativt och romantiskt, fast inför en person jag inte har ett förhållande med. Om vi bortser ifrån en chansning på något som redan var gammalt. Men likväl så handlar det väl om att göra ett intryck och berätta vad man står, det funkar inte riktigt att bara säga jag vill utan det gäller väl att gå ut för det hela med energi och säga varför 200 gånger om indryppt i välsvarvade ärliga ord och handlingar.

Det hela kan ha en rad olika konsekvenser som jag ser det. I get das girl. Jag får ett jag vet inte vad jag ska säga men jag måste åka, och sedan kanske ich getten. Hon vill faktiskt vara kompisar eller i värsta fall så skiter jag upp alla form av möjlig kontakt. Sedan finns det givitvis en hel del fler utvägar där imellan alternativen. Men i min plan utgår en sak som definitivt kan göra skillnad, något som gör henne påmind om mig varje dag när hon är utanför sverige. Ja hm jag kanske har missat att skriva det, men det är alltså så att fröken fin kommer åka iväg först till Kina sedan lite jul i Sverige och zoom zoom iväg till Brasilen. Ja just det, braazilien. Så operation: crush har så att säga en deadline. 7 nov för att vara exakt.Nu behöver jag bara snacka med min kompis och se möjligheterna av en sak och sedan fixa två skrivböcker.En sak är dock säker jag är väldans kär, intresserad eller vad vi nu ska säga. Åtminstonde påväg åt det hållet. Igår hade jag haft en liten kort diskussion över nätet då hon hade tagit över en gemensam kompis dator. Jag svängde om en mening till att jag inte skulle vara i växthuset imorgon, varav jag fick en respons av fasiken jag som tänkt träffa dig där. Seriöst svarade jag tillbaka att jag är dock i Sickla Nacka imorgon. Hon sa att hon kommer väl då. Men jag visste inte om hon var seriös eller inte.

Idag så bestämde jag mig iallafall för att jag inte skulle ringa, sms:a eller något annat för att kolla om hon skulle dyka upp. Gjorde hon det så gör hon ju det, och isåfall så lär det väl vara en timme eller mer efter att jag börjar vid 17 tänkte jag då hon inte kunde eller tja orkade eller något förra veckan. Sedan ungefär 3 minuter efter att jag anländer till dieselverkstande är det någon som hugger till mig med ett par fingrar i min sida.Och plötsligt var hon där alldeles lysande leendes vid min sida. Jag blev självklart väldigt glad men också lite bestörd över att min eventuella plan av att överraska med en sjunkande kram för att sedan lyfta upp henne på axeln var nu som bortblåst. Fasiken.Sedan forsätte hon bara lysa för mig. Dom snärtiga smarta roliga kommentarerna var alltid runt hörnet med det där lysande leende ansiktet. Att hon sedan redan har läst lite Hellboy gjorde ju ärligt talat inte saken värre för lilla mig, annars kände jag mig faktiskt rätt så tråkigt i sällskapet av denna energistråle. Jag segade mig fram med enkelhet för att plötsligt inte hitta henne tills man hör ett, om det är mig du letar efter så är jag här innefrån en springa igenom massa teaterkostymer, sedan blev det lite speldueller. Backgammon, tumbrottning, schack, tumbrottning, kortspel. Varav jag bara vann i ett av alla dessa spel, iförsig så blev högra handens tumbrottning oavgjort, men annars är det högst komiskt att det spelet jag vann i var backgammon då jag för länge sedan avfärdat det som ett spel som har för dålig balansgång mellan strategi och tur. Att jag losade i schack var ju bara hm, inga ord, men jag kan helt ta det ändå. Intressant om inte annat, och ett rätt dödligt drag också ifrån ingenstans med endast 1 löpare förlorad. Jäkla brud och sedan när hon insåg att jag var matt så anföll hon mig med en högst aggressiv kittlings och brottningsattack. wtf mate.

Efter det så följde hon sedan otroligt med nog på en nattligt liten onödig promenad. Som hon trevligt nog uppskattade när vi kom fram till det området jag själv anser är väldigt vackert. Allt medans jag inte kan sluta förstå hur vacker jag fann min medpromenerare. Det var om inte annat ett slöseri på ögonblick när vi sedan tog färjan som råkade dyka upp när vi gick vid hamnväggen och åkte över det lampglänsande nattvattnet. Med slöseri menar jag då att jag endast kunde stå brevid och inte jah göra så mycket mer.

Även om jag ärligt försökt placera mig väldigt nära min dröm. Fantasin av verkligheten som kunde finnas där slog nästan verklighetens vackra natt. Sedan avslutades natten med två varma korvar vid gullmarsplan. Nu vet jag iallafall att hon gillar kokt korv med potatismos på och att hon först detta år tillåtit senap att pryda hennes korv. Men annars är den här känslan av lycka och totalt depressiv avsaknad av det man vill ha något som bara växer starkare som dagarna går och defintivt för varje träff med personen i fråga. Bära eller brist det här måste göras på något sätt, och jag insåg en sak idag, egentligen träffade vi varandra av en rätt så ren slump sådär. Iallafall i denna tidsskede så är det iallafall väldigt konstigt rätt på något sätt. Och då menar jag inte det på sättet att jag känt någon större saknade av när man hamnar i det där tillståndet då man plötsligt känner så lämpad att lyssna på allt som har med kärlek att göra.